Ja, actually.. idag slog jag upp mina armar och ben och var nära att slå upp hela huvudet.
Det var såhär:

Jag cyklade hem ifrån lekplatsen och hade följt en kompis hem.
Det var en massa grus ovanför en backe så jag cyklade och halkade med cyklen och flög över cyklen.
Visste nt vad jag skulle ta mej till för det var ingen i närheten. Men som tur var hade jag inte alls långt hem så jag sket i cyklen och gick hem med armarna uppe och haltade som ja vet nt vad.
Det var blod överallt, båda armbågarna, händerna, bena, fötterna, midjan, ja överallt nästan förutom ansiktet. Jag hade ingen hjälm heller ._. -.- men när jag flög så gick det så fort men jag hann ta händerna framför huvudet så jag inte slog i huvudet.
Men jag kom ihåg att jag lyssnade på 'i en rosa helikopter' samtidigt (a)
Men mamma ringde och jag kunde inte svara och mobilen var full av blod och de blev många märken på den :/

Mamma hjälpte mej när jag kom hem och ringde mormor och morfar och de kom upp och hjälpte till också, jag vet nt hur jag skulle kunnat klara er utan er hjälp. & tack kaisa för att du hämtade min cykel sedan hihi.
& pappa var i danmark så det blev en låååång historia som jag får berätta för honom sedan.
Nu sitter jag här med bandage överallt nästan på kroppen. Armarna, händerna, knäna.

Jag kommer få stora R för livet, och det hatar jag ;/;/;/; :(

Undra hur detta ska gå imorgon i skolan....
och på träningen.. :'o

kraaaaaaaaaaamis från skadade idaa !